Flaggor och kungsord

Majesty 2: The fantasy kingdom sim – recension

Publicerad: 2009-09-14

Majesty 2 är ett stadsbyggarspel som i fråga om spelmekaniken och känslan starkt påminner om Settlersserien. I rollen som konung i ett fantasyrike gäller det att klara en serie uppdrag, bygga byar och besegra fiender. Spelstilen handlar mycket om konstruktionen av olika byggnader, exempelvis baracker för att träna krigare, värdshus där de kan vila upp sig eller en smedja där bättre vapen kan tillverkas. Vissa byggnader ger dessutom kungen en del egna trollformler med vilka man kan ge sina hjältar ett handtag.

Kampanjen är uppbyggd runt en karta där man efter hand låser upp nya uppdrag. Det går att spela om de man har klarat av och skulle man misslyckas så går det bra att försöka igen. Den här öppna uppbyggnaden passar spelstilen och ger ett bra flyt eftersom man aldrig fastnar. Om ett uppdrag är för svårt gör man bara något annat tills man blivit kraftfullare. Efter ett lyckat uppdrag kan man nämligen anställa en adelsman bland de hjältar som överlevde uppdraget. Dessa kan därefter kallas in som välbehövliga förstärkningar.

Liksom The Settlers så styr man inte sina invånare direkt. Beroende på deras yrke så hittar de själva på saker att göra, exempelvis så gillar bågskyttarna att utforska och krigarna gillar att slåss, men det går att motivera dem till vissa saker genom att placera ut flaggor för att försvara, anfalla eller utforska. Det som gör Majesty 2 unikt är att man måste muta sina undersåtar genom att sätta en belöning på varje flagga. Desto högre belöning desto fler och bättre hjältar blir intresserade. Ens hjältar är inte anonyma invånare utan individer som utvecklas under uppdragets gång. När de dör så hamnar de på kyrkogården där man kan återuppväcka dem för en kostnad. Dessutom kan man skapa äventyrargrupper vilket är nödvändigt för svårare uppgifter. Då agerar gruppen som en enhet istället för att slåss individuellt som de normalt gör. För att göra saken lite mer komplicerad så ogillar vissa hjältar somliga av sina kollegor vilket man alltså måste ta med i beräkningen.

Spelandet är dock inte helt friktionsfritt. Ibland är det frustrerande svårt att få hjältarna att göra som man vill och många av uppdragen handlar mest om att fundera ut i vilken ordning man ska bygga saker och vad man ska ge sig efter först. Den som är van vid mer komplexa stadsbyggarspel kan dessutom tycka att byggnaderna och uppgraderingarna är lite väl linjärt enkla. Manualen är tyvärr inget vidare bra, som så ofta är fallet så förklarar den det som är uppenbart men inte det som skulle behöva förklaras. En del experimenterande är alltså nödvändigt för att förstå hur spelets mer avancerade funktioner fungerar. Dessutom finns ett par irriterande buggar som dock säkert kommer att fixas med uppdateringar. kampanjen kunde dessutom varit ett par uppdrag längre. Trots detta så är det för det mesta en mysig spelupplevelse och man tappar inte motivationen att spela vidare.

Majesty 2 blandar en beprövad och enkel spelmekanik med finurliga rollspelselement. Kombinationen fungerar, spelet är enkelt att komma in i men det finns tillräckligt med djup för att hålla intresset uppe i längden. Det här är inte en titel som revolutionerar men däremot en fräsch vinkel på en klassisk spelstil. Trots en del irritationsmoment bjuder Majesty 2 på många timmars underhållande pillande och den som gillar genren kommer garanterat att trivas.

Steve Danielsson