En färgsprakande återkomst

Klonoa – recension

Publicerad: 2009-06-01

Klonoa är en serie japanska barnspel om fantasivärlden Phantomile. Den första titeln kom till Playstation för ett drygt decennium sedan och sedan dess har det blivit flera uppföljare. Det aktuella spelet är en remake på originalet som nu flyttar till Nintendo Wii. Äventyret handlar om den kaninliknande figuren Klonoa som kan färdas genom drömmar och som bor i en färggrann fantasivärld tillsammans med sin kompis Hewpoe. En dag kraschar ett luftskepp på en bergstopp och de båda kompisarna ger sig av för att ta reda på vad som har hänt. Det visar sig att det är den onde Ghadius som har kommit för att ställa till problem och det blir naturligtvis Klonoas uppdrag att stoppa honom.

Originalspelet var ett av de första konsolspel som använde sig av en tredimensionell miljö men där figurerna bara kunde röra sig i ett plan, precis som i tvådimensionella spel. Denna nya version av spelet fungerar på samma sätt men man kan interagera med föremål i förgrunden och bakgrunder. Exempelvis går det att kasta fiender in och ut i bilden. Att banorna ibland svänger och att kameran följer efter ger spelet en känsla av den tredje dimensionen, även om man inte kan röra sig i den. Samma teknik har använts i andra spel exempelvis Sonic Unleashed. Det finns annat som också påminner om Sonic, för ibland blir det snabba spelmoment som komplement till de små klurigheter som det mest handlar om.

Spelkontrollerna är enkla och rakt på sak. Klonoa kan hoppa och springa men också sväva korta bitar tack vare sina långa och lurviga öron. Den rörelsekänsliga Wiikontrollen utnyttjas sparsamt men kan till exempel användas för att starta en virvelvind eller för att kasta iväg fiender. Det finns en inlärningströskel som ovana spelare måste klättra över. Trots att spelet använder få knappar så är det lite klurigt att hitta rätt tajming. Den som har spelat Klonoa förut eller är van vid genren kommer däremot inte att ha några problem. Hur som helst flyter det smidigt när man väl vant sig och kommit in i rytmen. Grafiken är helt enkelt fantastisk och blåser nytt liv i det här klassiska konceptet. Figurerna är sockersöta och snyggt animerade. Däremot är spelet lite väl kort, något som även originalet kritiserades för. Visserligen säljs det till ett lägre pris, men man kan ändå tycka att det här skulle ha varit en perfekt kandidat för nedladdning via WiiWare istället för att säljas över disk.

Men den här sortens retroinspirerade familjespel passar faktiskt Nintendo Wii som handsken. Konsolen är utformad för just den här genren och Klonoa är ett typexempel. Trots att spelstilen i princip är oförändrad från originalet så känns det ändå modernt nog tack vare den snygga grafiken. Det enkla men finurliga upplägget på banorna och den glada, färgsprakande stämningen skapar motivationen att fortsätta spela. Klonoa är ett trevligt, ofarligt plattformsspel som erbjuder lättsinniga banor för hela familjen. Vare sig man har nostalgiska minnen av originalet eller bara längtar efter ett skönt plattformsspel att fördriva några timmar med så har man definitivt hittat rätt.

Malin Jonsson