Klockren miljödiesel

Wheelman – recension

Publicerad: 2009-03-27

På pappret kan Wheelman se ut som om Vin Diesel bara ville göra sin egen Grand Theft Auto. Det är ett öppet spel där man fritt åker omkring i en stad, utför uppdrag, skjuter folk och kör bil. Men det bevisar faran i att bara titta för mycket på funktionsspecifikationer. GTA, Saints Row och Driver är nämligen actionspel där man kan köra bil medan Wheelman istället är ett bilspel där man kan kliva ur bilen. Skillnaden är absolut inte oväsentlig. Wheelmans fokus på själva körandet placerar det närmare öppna racingspel som Burnout, NFS och Test Drive Unlimited. Det var oundvikligt att genrerna förr eller senare skulle smälta ihop och Wheelman är den felande länken där just detta händer.

Dessutom har spelet Vin Diesel som genom sitt - mer engagerade än skickliga - skådespeleri lyfter historien och får alltihop att kännas riktigt filmlikt. Man tar rollen av Milo Burik, en CIA-agent som under täckmantel samarbetar med den spanska polisen. Han låtsas vara gansterförare som sitter bakom ratten i olika kriminella aktiviteter från bankrån till smuggling och gatracing. Alltihop tar plats i Barcelona vilket känns som en frisk fläkt. Amerikanska storstäder, vare sig de är verkliga eller fiktiva, har överexploaterats och blivit tråkiga. Det är inte bara miljön som känns som kontinentala Europa, bilarna är också geografiskt välplacerade med en hel del Smart, Fiat 500, Opel Astra och Porsche som puttrar omkring. Dessutom har man faktiskt ett par licenserade bilmärken vilket är närmast unikt i genren eftersom bilbolagen brukar vara alltför rädda att deras produkter ska synas i ett ”negativt” sammanhang.

Körkänslan och kontrollen av fordonen är av absolut toppklass för genren. Bilarna har tyngd och trovärdighet i sitt beteende samtidigt som det känns lekfullt tillgängligt. Det här är inte ett spel som har några som helst ambitioner att simulera verkligheten, men däremot simulerar det bilfilmer alldeles utmärkt. Wheelman återskapar alltså den sortens osannolikt häftiga bilkörande som vi sett på bio ända sedan Steve McQueens Bullitt. Samtidigt är det inte alltför överdrivet och Wheelman är inte någon spelversion av 2 Fast 2 Furious. Inspirationen kommer istället från filmer som Gone in 60 seconds, The Italian Job, Vanishing Point och Smokey and the Bandit. Just förmågan att på ett smidigt sätt kombinera någon slags trovärdighet med totalt osannolika trick är nyckeln i spelets fordonskontroll. Spelet har en snygg skademodellering, även om bilarna tål osannolikt mycket stryk, som påverkar både prestanda och utseende.

Uppdragen är varierade och bjuder på relativt milt våld. Oftast handlar det om någon fordonsrelaterad aktivitet och inte sällan med en humoristisk vinkling. Exempelvis ska man vid ett tillfälle skrämma skiten ur en gangster genom att köra som en galning och sedan när han försöker kasta sig ur bilen hålla farten uppe så han inte vågar hoppa. Det är synnerligen underhållande att fara fram medan en vilt skrikande gangster klamrar sig fast på biltaket.

Slutligen har spelet en unik funktion, nämligen fordonsslagsmål. Ens främsta vapen i Wheelman är nämligen inte skjutjärn eller nävar utan bilen. Med höger styrspak kan man göra extra snabba kast och manövrerna används dels för att på äkta Hollywoodmanér knuffa någon av vägen, men också defensivt för att undvika ett attackerande fordon. Det är stenkul, fungerar utmärkt och ger biljakterna en helt egen känsla. Stilmässigt ligger det här spelet på samma nivå som typiska Vin Diesel actionfilmer; tonvis med explosioner, effekter och häftiga trick men inget blod och relativt lite dödande.

Wheelman bjuder på massor av dramatisk och filmlikt underhållande körning samt spelhistoriens absolut vassaste biljakter. Bara det räcker ganska långt men som grädde på moset får man ett öppet actionspel, supertuffingen Diesel som raspar ur sig den teatraliska dialogen och ett hyfsat originellt manus. Tillsammans med den klockrena körkänslan, utmärkta grafiken och humoristiska uppdragen så blir det hur bra som helst. Wheelman är inte ett extremt utmanande spel där nördar kan stoltsera med sin överlägsna skicklighet bakom handkontrollen utan en skön lekstuga för alla som gillar bilar, action och full rulle. Det här är en mycket välkommen breddning av racinggenren och Wheelman rekommenderas förbehållslöst till alla som brukar njuta av biljakter på bio eller som bara gillar Vin Diesel.

Steve Danielsson